Etikettarkiv: duvor

Duvor

Det finns över 300 artet duvor runtomkring i världen. Dessa är indelade i 40 olika släkten, varav det största släktet heter columba och innehåller mer än trettio olika arter. En av de duvor som hör till detta släkte är ringduvan. Denna duva är den största av landets duvor och även den mest utspridda i resten av Europa. Till färgen är den ljust blågrå med ett vitt streck tvärs över vingarna. Den är även grönglänsande och vinröd på halsen som yttermera har en vit fläck på vardera sida. De duvor som förekommer i Sverige utöver denna är tamduvan, skogsduvan och turkduvan. Kroppsmässigt är de flesta duvor kompakta och har litet huvud, korta ben och hals samt en smal och kort näbb. Dess näsöppning kännetecknas av den karakteristiska så kallade vaxhuden. De är skickliga flygare och har stora och massiva vingar som gör att de lätt tar sig fram i luften. Hos vissa arter av duvor skiljer sig honor och hanars fjäderdräkter sig åt från varandra. Även val av föda kan påverka utseendet och det har visat sig att fröätande duvor har subtilare färger medan duvor som äter mest frukt har färgrannaare fjäderdräkter. De flesta som har sett duvor känner yttermera igen den nickade gången då de tar sig fram till fots. Som tidigare nämnt äter de olika duvarterna olika slags föda. Mest förekommande på menyn är säd, frön och frukt. En del duvor äter dessutom vissa insekter, maskar, sniglar och fjärilar. Flera duvor har idag blivit riktiga allätare och tar vad som bjuds på gatorna i de större städerna. Många duvor har för övrigt en speciell teknik för att underlätta matsmältningsprocessen- de intar små stenar. Dessa fåglar håller ihop i par och bygger tillsammans ett gemensamt bo där de ruvar på äggen och föder upp sina ungar som vanligen kläcks två gånger per år. Man kan se dem häckandes på olika platser, så som bland klippor, i träd eller på marken. En del duvor är även benägna att leva bland människor och kan bygga bon i bl.a stuprännor, något som ofta resluterar i att rännorna täpps till och inte leder vatten. I större städer händer det dessutom att duvorna bygger bon på vindar, balkonger, hustak och i parabolantenner. Stadsmiljöernas tillgång på mat och värme gynnar duvornas fortplantning och resulterar i fler ungar. I vissa fall betraktas duvan som ett skadedjur då de sprider frätande spillning över stora områden. En av de metoder som finns för att undvika besök av dessa fåglar är att införskaffa sig fågelskrämmor med ultraljud. Skrämman kan med fördel placeras på altanen eller uteplatsen, på en stolpe eller en vägg och skrämmer med ett högfrekvent ljud bort duvan och andra fåglar- utan att skada dem. Duvan finns överallt runtom i världen med undantag för på och kring polerna. Mellan september och november flyttar de flesta duvor till sydligare breddgrader. Duvorna i Sverige flyger under denna period till västra och sydvästra Europa fär att sedan återvända hit i mars och april. Duvan är dessutom mycket duktig på att orintera sig vilket har gjort att den under lång tid använts som brevduva.